Vi tre och mat på den karga Halländska kusten

 För 45 år sedan gav jag min fru, Anne, det Franska kökets Stora Kokbok i 20-årspresent. Avsikten var att ge henne en present som verkligen skulle vara länge. Genom åren har det väl blivit att vi tittat i den där boken och kanske gjort någon enstaka rätt. Men alltför sällan. Häromdagen blev det så att Ragnar, under det han hjälpte en annan granne att städa, hittade ett exemplar av samma bok, vilket han berättade vid det dagliga förmiddagskaffet. Jag svarade: "DEN har vi" och plockade fram den ur kokboksbiblioteket. Sen satt vi och bläddrade i den en stund. Vi kommenterade det ena och det andra och förvånades över att vi använt den så lite. Igår var det dags för Anne och mig att laga kvällens rätt. Sparris vore inte fel att inleda med.  Vit sparris med hemgjord Hollandaisesås (ALLTID hemgjord) blev en passande förrätt till vilken vi drack ett glas av "Husets vita" (Fumée Blanche).  Vi hade tidigare bestämt att vi skulle grilla flankstek , en av våra favorit-styckni...

Under vårt gemensamma förmiddagskaffe - efter den obligatoriska promenaden - brukar vi fundera på vad vi skall äta ikväll (= planering ). Kanske att vi har bläddrat i någon kokbok och hittat ett recept som skulle vara kul att prova. Under sen höst, vinter och tidig vår är utgångspunkten ofta vad som finns i frysen.  När vi handlar handlar vi ofta stora förpackningar och delar sedan upp i mindre påsar om ca tre portioner. På alla påsar skriver vi vad det är, vikt och inköpsdatum. Det gör att det blir lättare att hitta i frysen.  Köksvågen är ett kärt redskap . Det finns digitala sådana men de är inte lika snygga som denna gamla trotjänare. Knivarna är också viktiga. Barnen har varit hyggliga nog att gemig julklappar och Farsdagspresenter som underlättar för en matlagande man. Alldeles nyligen har jag lärt mig att man absolut INTE får lov att köra sina nyslipade knivar i diskmaskinen. Man diskar dem för hand.  Några ord om recept . Jag gillar att läsa kokböcker. För några m...